Trätojordsbacken
Glädjeämne eller ett problem?
Johan Danielsson blev föreningens ordförande 1945.Vid årsmötet samma år framförde han styrelsens förslag om inköp av Trätojordsbacken. – Ett förslag som möttes av entusiasm bland årsmötesdeltagarna. Styrelsen fick årsmötets uppdrag, att till kommunfullmäktige ingå med en hemställan om ett lån mot inteckning i nämnda fastighet alt. teckna banklån. På det sättet skulle köpet finansieras! Att köpet var populärt framgår också av den revisionsberättelse, som avges vid årsmötet 1946 – Där står bl.a. ”Det under året verkställda inköpet av Trätojordsbacken, anse vi vara ett steg i rätt riktning för föreningens framtidsutveckling.” Samma år anordnade föreningen en hembygdsfest, som inbringade ett netto på 6.000:- Intresset för föreningen hade vaknat på nytt.
De goda erfarenheterna av hembygdsföreningen som arrangör av hembygdsfesten 1945, gjorde att kommunen inför planeringen av 150-årsminnet av Ragundasjöns utgrävning gärna såg den som arrangör av evenemanget. Ett anslag å 5.000:- kronor och en garanti å 5.000:- beviljades för genomförande av ett krönikespel. Författaren Per Nilsson-Tannér fick uppdraget att skriva ett krönikespel om den naturkatastrof, som natten mellan den 6 och 7 juni 1796 förorsakade Ragundasjöns tömning, tystade Gedungsen och helt förändrade ragundabygdens karaktär. Firandet ägde rum vid en av hembygdsföreningen anordnad hembygdsfest den 6 juli 1946. Festligheterna hölls dels på kyrkbacken och i nya kyrkan med tal av landskamrer Elof Huss, en sentida ättling till ”Vild-Hussen” samt av folkskolläraren F.A. Flemström. Kontraktsprosten Olle Arbman föredrog en av honom författad prolog ”Den vida dalen.” En stor del av festprogrammet var dessutom förlagt till Trätojordsbacken och Kullsta skola.
Krönikespelet uppfördes på en spelplats nedanför Kullsta skola av en rad duktiga amatörer från Ragunda. Redaktör Carl Melin, Östersund var framgångsrik regissör och innehavare av huvudrollen. Andra med bärande roller i spelet var Tora Bergvall, Anton Nordlander, Olle Henriksson och Andor Olofsson. I rollistan återfinnes också f.d. riksmarskalken Gunnar Brodin. Spelet blev en stor succé!
I Kullsta skola invigde landsantikvarie Lennart Björkquist en förnämlig kulturhistorisk utställning, som tillkommit genom ett omfattande inventeringsarbete av bl.a. hembygdsvårdaren Leonard Eriksson i Gevåg. I festligheterna ingick också ”en glad tvåmanskabaré med Fart, Färg och Friskhet med Rolf Botvid och Marianne Gyllenhammar.” Gammal och modern dans på två banor med Fritzes och Kjell Dahlgrens orkestrar avslutade båda dagarna. Krönikespelet uppfördes1946 på Jamtli i Östersund och 1948 på Norra berget i Sundsvall.
Den 2-3 och 9-10 juli 1949 var det åter dags för Ragundaspelen med krönikespelet om Vild-Hussen. I festligheterna ingick spånadstävlan med deltagare från hela länet samt Länsspelmansstämma, som inleddes med ett föredrag av landsantikvarie Lennart Björkquist.
Efter förvärvet av Trätojordsbacken har hembygdsföreningen i form av gåvor mottagit flera byggnader, som uppförts där bl.a. ett härbre från Dyhöjden, ”Spelmansjonkestugan,” från Lien, ett härbre och en Skvaltkvarn från Hoo samt en loge från Överammer.
Under 1960- och 1970-talen var Trätojordsbacken en mycket uppskattad nöjesplats för ”Qul i Backen” arrangemang, som ideella föreningar svarade för. Med anledning härav har inom området uppförts scenbyggnad och serveringsbyggnad. Stora delar av 1980- och 1990-talen har området varit utarrenderat. Arrendet sades emellertid upp, eftersom ”Backen” krävde en omfattande upprustning. En utredning gjordes, som påvisade behov av insatser i miljonklassen. Avsikten var att ansöka om EU-medel till detta. Förutsättningen för erhållande av dylika medel var att föreningen skulle gå samman med andra intressenter. Eftersom det inte varit möjligt att finna någon lämplig partner, har ansökan om EU-medel lagts på is. Området får nu utnyttjas av ideella föreningar och enskilda. Bl.a har platsen utnyttjats för bröllop, skolavslutningar, avslutning och prisutdelning i samband med Kälagåtte och Sydkraft-cup.
Genom åren har Trätojordsbacken tarvat stora underhålls- och investeringsinsatser av hembygdsföreningen. 1981 kunde man läsa i tidningen att Trätojordsbacken av hembygdsföreningens styrelse betraktades, som ett ”lik i lasten”. Problemen med området ”är lika gamla som hembygdsföreningen”. Man ansåg inte heller att det var hembygdsföreningens sak att driva en nöjesplats. Det ansågs inte heller möjligt att sälja området, eftersom föreningen har ett ansvar för de skänkta byggnader, som finns där.
1998 erbjöd hembygdsföreningen kommunen att köpa området. Detta resulterade i en överläggning med kommunledningen. Från kommunens sida ville man att området inte skulle försäljas utan att hembygdsföreningen fortfarande skulle äga detsamma. Fortfarande väntar frågan om Trätojordsbacken på sin lösning.