Föreningen


Välkommen till Ragunda Hembygdsgård
som är belägen i Pålgård. Här hålls berättarkvällar, musikarrangemang och serveringen erbjuder hembakat fikabröd.
På Hembygdgården visats i år en Hildegard Löfbladsutställning – ”Månsdotter frisk” , ”Lisken kruskopp” samt ”Herr Olofs Hustru” av Margareta Österberg. I likhet med tidigare år ordnas utställning och försäljning av alster tillverkade av skickliga hantverkare i kommunen. Föreningens årskrift Ravund ”finns också att köpa.

HUR UPPSTOD HEMBYGDSRÖRELSEN?
Hembygdsrörelsen startade för ungefär hundra år sedan. Den uppstod som så många andra folkrörelser har gjort under ett skede i den svenska historien, som kännetecknas av stora omvälvningar både för enskilda och för samhället i stort.
Den framväxande industrialismen och dess verkningar på olika samhällsområden skapade oro hos stora grupper av befolkningen över allt det nya, som följde i dess spår och de verkningar det kunde tänkas föra med sig på det ”gamla” samhället. Samtidigt ingav industrialismen för andra hopp om en framtid med nya möjligheter.
Det fanns de, som inte omedelbart kunde tänka sig att överge allt det ”gamla” för det ”nya,” och som menade att samhällets kontinuitet är viktig och att det nya samhället måste ha sin bärighet i det ”gamla.” Att förkasta allt det gamla skulle vara som att bygga ett hus utan grund.
I vårt land är det två personer, som särskilt kom att bli länkar mellan det ”gamla” och det ”nya.” Nämligen Artur Hazelius grundaren av Nordiska Museet och Skansen och Karl-Erik Forsslund, som var folkbildare, författare och initiativtagare till Brunnsviks fölkhögskola.

RAGUNDA HEMBYGDSFÖRENING BILDAS
På kallelse av Ragunda Hembygdsförenings interimstyrelses ordförande A.P. Amréus i Hoo hade en skara ragundabor samlats för att bilda en hembygdsförening. Detta ägde rum söndagen den 12 maj 1929 i Sockenstugan.
Amréus hälsade välkommen och uttalade en förhoppning om god anslutning ”till den goda och för bygden högeligen betydelsefulla saken, som många sockenbor förklarat sig villiga att främja.
Prosten O.Arbman utsågs till mötesordförande. Efter en kort diskussion beslutade de närvarande att bilda en förening med nammnet ”Ragunda sockens Hembygdsförening” Ett förslag till stadgar hade utarbetets och antogs, varefter val av styrelse vidtog.
A.P. Amréus utsågs till föreningens förste ordförande. Han hade ett stort intresse för hembygden och dess historia, vilket avspeglas i hans forskning såväl före som efter hembygdsföreningens bildande.
Dessutom invaldes följande personer i styrelsen:
Kyrkoherde O. Arbman, provinsialläkare A. Sandin, smidesmästare L.O. Astner, gårdsägare Alfr. Svensson, förste lärare F.A. Flemström, grosshandlare Ante M.Jonsson, hemmansägare Daniel Lindberg, hemmansägare Daniel Gissler
Till suppleanter utsågs författarinnan Hildegard Löfbladh, hemmansägaren Karl Magnus Edström, hemmansägaren Erik Leonard Eriksson och folkskollärare Karl Hj. Johansson. Alla var mycket namnkunniga personer, som på olika sätt satt sina spår i bygdens historia.
Avslutningsvis uttalade ordföranden en förhoppning om ”att de som i Ragunda fagra nejder bygga och bo, skulle visa sig varmt betjänta föreningens stora vackra syften samt var och en i sin stad söka giva föreningen allt större förmåga att främja hembygdens kultur, historia och minnen.
Enligt stadgarna skulle föreningen ha till uppgift ”att väcka intresse för och vidga kunskapen om allt, som är hembygdens natur och vad i hembygden gammalt och fornt är, hembygdens materiella och andliga odling, hennes historia och folkminnen:”
Föreningen skulle uppnå dessa syften genom ”att söka vårda märkliga natur- och kulturminnen, tillvarataga fornfynd, samla beaktansvärda möbler, husgeråd, dräkter m.m., göra sina samlingar tillgängliga för forskningen och allmänheten, uppteckna minnesvärda folk- och personminnen samt ta vara på och främja gamla traditioner i byggnadskonst, slöjd och annat.”

Text Gunilla Borgh